Dans och musik förekommer i några olika Linné-sammanhang. Carl von Linné d ä använder några gånger dans och musik som exempel i sina föreläsningar i dietetik. Framför allt handlar det då om att dans är exempel på en form av rörelse eller motion som är lämplig för många. Dock är skiljer det sig något vilken form av dans som är bra för vem: ”Dansa, serdeles menuette, kan tjena för en weklig menniska, men bondepolskan är en stark motion, som kan tjena för det folket. Hoppa är en farlig motion." (Collegium Diaeteticum). Menuett var en av de mest populära och spridda dansformerna under 1700-talet. Den dansades över hela Europa och i de flesta sociala skikt i samhället. När Linné reser i Dalarna 1734 beskriver han dans på flera ställen han besöker. Han kommer till Nås 11 augusti och blir kvar några dagar på grund av dåligt väder. Då ordnas en lekstuga särskilt för gästerna och Linné beskriver tre danser både i text och med små skisser. En av dessa verkar ha varit just en menuett: Jävunddansen är en figurerad dans ”så kallad efter en by i Venjan, var en hel nöjsam och angenäm dans, som finge applaus i hoven, om han vore kommen ifrån Spanien och dansades av en ny fransk dansmästare. 5 personer dansa honom. Den i centro stående nöjer sig själv, de 2 oppositi dansa nästan som menuett med polsk takt och gå fram på var sin sida om solitarium, då det andra paret balanserar vid begynnelsen, då de förra gått fram, balanserar de, medan följande par anträder. Under tiden varieras med det de gå i ring, utan att hålla händerna tillsammans.” I dansgruppen Branicula har vi tolkat detta som en form av menuett för fem personer, och vi har försökt använda beskrivning och skiss när vi rekonstruerat den.
 |
| Ur manuskriptet till Dala-resan. Danserna Hjärtdansen, Jävund-dansen och 6 man i dansen. Foto: Linnean Society of London |
Den "bondepolska" Linné nämner ska inte förväxlas med den uppländska Bondpolska från Viksta som är en 1800-talsform, en rundpolska. Den typ av polska som dansades under 1700-talet bör ha varit någon form av fläckpolska eller slängpolska. Det finns också en uppgift om vilka danser som förekommit i vid en danskväll då Sara Elisabeth deltog, innan hon träffade och gifte sig med Carl. Hon deltar på en danskväll hos sin mormor Sara Danielsdotter på Korsnäs gård. Enligt Gustaf Reuterholms dagbok var dansordningen denna: "Sedan gingo wi in i Sahlen, dansade menuet, polska, långdansen, contra danser." De verkar alltså ha börjat med menuett och därefter dansat polska, som ofta benämndes polonaise under 1700-talet. Menuetten kan ha varit i form av z-menuett för ett par, eller kanske någon kunde en solo-menuett från den koreograferade repertoaren? Det fanns olika ordningar för dans där sociala hierarkier avspeglas så att t ex ett paret med högst rang dansar först eller står längst upp i en uppställning. Sådana exakta detaljer är inte kända från Korsnäs. Långdansen syftar med all sannolikhet på danser där damer och kavaljerer står mittemot varandra på varsin linje, och där man dansar med s k progression. Det innebär att paren byter plats med varandra (två och två, eller tre och tre) och på så sätt flyttar man sig i uppställningen. Detta är också en mycket vanligt förekommande dansform vid tiden.
Hur lät då musiken som det dansades till? Det är givetvis svårt att exakt veta både hur det lät, och exakt hur danserna ser ut. Det finns dock en hel del källor; dansböcker och noter i olika format. I Linnés släkt finns exempelvis flera musiker, och några av dem har lämnat musiksamlingar med dansmusik efter sig. Det finns t ex en samling efter en Andreas Höök som var släkt med Linnés svåger Gabriel Höök. Linnés syster Anna Maria var gift med Gabriel Höök och han var domkyrkoorganist i Växjö. Gabriel Höök har också givit en polonaise till Linné 1738 kallad "Carl Linnaeus polones". En annan samling är efter Sven och Niclas Tiliander som var släkt med Carls far Nils Linnaeus.
En annan, lite mer ovanlig, källa till hur musiken lät är det vevpositiv som familjen von Linné ägde. Det finns i dag på Linnés Hammarby och renoverades av orgelbyggaren Tomas Svenske i samband med Linnéjubileet 2007. Till positivet finns två rullar med ca 11 stycken musik på varje. Några av låtarna är uppenbarligen dansmusik. På instrumentet finns bl a just en menuett från Tilianders samling. Det var Roger Tallroth och Väsen som i samband med att de spelade in albumet Linnaeus Väsen 2007 kunde identifiera menuetten på positivet, eftersom de fått just den från musikforskaren Magnus Gustafsson som ett förslag på musik knuten till Carl von Linné. Tiliander har skrivit av menuetten under en resa i Tyskland, och den ingår i en svit av kompositören Anton Benedikt Aufschnaiter. Sviten förekommer i en utgåva av Aufschnaiter från 1695, Concors discordia. Tiliander verkar ha varit förtjust i denna, hela hans samling har fått samma titel skriven på första sidan i den handskrivna notboken. Förutom menuetten lyckades vi i samband med att artikeln till SLÅ skrev identifiera en annan låt från positivet. Det handlar om en variant av La Folia, även det ett mycket spritt musikstycke vid tiden. Positivet finns i Carl von Linnés bouppteckning 1778 som "1 positiv ofärdigt". Det var alltså trasigt när han dog, och inget är känt om när de fick det, varifrån eller om det var helt eller trasigt från början. Det är heller inte känt var det är tillverkat även om mycket talar för Holland.
 |
| Positivet på Linnés Hammarby. Uppsala universitets konstsamlingar. |
Slutligen finns det en beskrivning av en danstillställning vid Hammarby. Det är studenten Johann Christian Fabricius som beskriver hur familjen von Linné deltar när de dansar i en lada vid Hammarby på söndagarna. Då kom en spelman med ett instrument som liknade en fiol, troligen handlar det om en nyckelharpa. Fabricius verkar inte ha varit helt förtjust i utbudet av dans och musik, danserna sade han var ”…inte glänsande, sällskapet inte talrikt, musiken erbarmlig, danserna inte omväxlande, beständigt menuett och polska…”. Uppenbarligen dansade de även här just menuett och "polnisch" eller polska. Fabricius skriver också att om Linné dansade var det helst polska, och då överträffade han alla. Så nu är det bara hoppas att vi snart kan ägna söndagar, eller andra dagar, åt att dansa mer och närmare varandra igen!
 |
| Dansande par och spelman, sent 1700-tal. Visserligen inte från Hammarby, utan från en uthusdörr på Sörmlands museum. Foto: Sörmlands museum |
Tips på vidare läsning, lysning och några dansklipp:
Windahl Pontén, Annika & Tallroth, Roger "Beständigt menuett och polska.
Om musik och dans i familjen von Linné.", Svenska Linnésällskapets Årsbok, 2017.
Gustafsson, Magnus ”'Vare underviste i rudimentus musicae' Musiken vid skola och gymnasium i 1700-talets Växjö.” i Linné. En småländsk resa., red Lars-Olof Larsson, Stockholm, 2006.
Linnaeus Väsen, album från 2007, finns t ex på Spotify. Spåret "Tiliandermenuetter" börjar med menuetten från positivet.
Jag och Astrid dansar slängpolska på Nyckelviken 2019.
Branicula dansar Jävund-dansen vid invigning av Sara Stinas torg i Gränby 2019. Per Runberg spelar mungiga och undertecknad blockflöjt.
Och som jämförelse, Bondpolska från Viksta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar