När Carl föddes som första barn till Christina Brodersonia och Nils Linnaeus en majdag i Råshult 1707 visade kalendern 13:e maj. Men det pågick en kalenderreform i Sverige vid denna tid. Syftet var att anpassa kalendern till den gregorianska kalendern. Den skulle ersätta den tidigare använda julianska. Det fanns ett visst motstånd till kalenderreformen i det lutherska Sverige, eftersom den nya kalendern bar en påves namn, och man ville heller inte införa den för hastigt utan gradvis.
1699 beslutades därför att man under 11 skottår (1700-1740) skulle hoppa över skottdagen och på så sätt få bort de ”överflödiga” dagarna och komma i fas med den gregorianska kalendern.
Den nya kalendern kallades däremot inte gregoriansk, utan ”nya stilen", det var ju ändå lite problematiskt att den hade namn efter en påve. Det fungerade bra till en början, men sedan glömdes reformen bort 1704 och 1708, möjligen på grund av Sverige var invecklat i krig. Det innebar att det år Linné föddes hade Sverige en helt egen kalender, där det skilde 10 dagar mellan den svenska kalendern och den gregorianska. Under en period återgick man så till den gamla kalendern innan den gregorianska slutgiltigt infördes 1753. Detta år hoppade man över de 11 sista dagarna i februari så att direkt efter 17 februari följde 1 mars.
 |
| Almanacka från 1753 med februari/mars uppslaget. Bild: Wikipedia |
En följd av kalenderreformen är att alla datum som inträffat mellan 1582 (då den gregorianska infördes) och 1753 nuförtiden infaller på ett annat datum. De motsvaras av det ursprungliga datumet plus tio eller elva dagar. För åren då endast en dag tagits bort blir det så att det skiljer tio dagar och då motsvaras 13 maj 1707 av 23 maj i 2020 års kalender. Detta innebär egentligen att det finns två sätt att förhålla sig till alla märkesdagar som hänför sig till tiden innan 1753. När det gäller t ex Gustav Adolf-dagen 6 november är det så att det datumet gäller den julianska kalender, vi firar alltså det datum det stod i kalendern då Gustav Adolf dog, men detta motsvaras i dag av 16 november. Det är alltså 10 dagars skillnad mellan gregorianska kalendern och julianska år 1632, medan det är 11 1753. Detta beror på att skillnaden ökar en dag per hundrade år (innevarande år är det t ex 13 dagars skillnad).
Det rådde en tid stor kalender-oreda i Europa eftersom olika länder införde den nya kalendern vid olika tillfällen När Carl von Linné föddes 1707 var det 23 maj i t ex Danmark. Där hade den nya kalendern införts år 1700, samtidigt som Sverige påbörjade kalenderreformen som kom av sig.
Om Carl von Linné själv firade sin födelsedag är högst osäkert, kanske han snarare firade sin namnsdag. Carl firades då, liksom nu i slutet av januari. Han tackar i alla fall för en present han fått från sin vän Abraham Bäck i ett brev i februari, strax efter namnsdagen. Presenten var en vacker silverskål, den så kallade Smultronskålen, som i dag finns att se på Linnémuseet.
Så kanske Linné inte skulle brytt sig så mycket om när födelsedagen inföll, men han skulle nog uppskattat att det förs en livlig diskussion om saken. Nuförtiden har Linnea namnsdag 13 maj och det är förstås ingen slump, det är just för att det stod 13 maj i almanackan den dag Carl föddes. Jag tycker också det är särskilt fint för att min mormor hette Linnea, och att det har slumpat sig så att jag kommer att disputera just mellan 13 och 23 maj. Det passar liksom särskilt bra att uppmärksamma Linné så här års.
 |
| Linnea borealis ur Bilder ur Nordens Flora av C A M Lindman, 1922 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar